Hur filbehörigheter fungerar i Linux (I)

mycket fil- och katalogbehörigheter är en viktig del i världen av GNU / Linux, och de utgör en av de delar som har ärvts från det som funnits i Unix i flera år. För ett betydande antal användare som har haft att göra med att nå den här plattformen någon gång är det en av de frågor som blockerar och påför respekt, men som allt i livet är det enkelt att förstå om vi är ger rätt hjälp.

I det här inlägget kommer vi att försöka rensa upp några tvivel och vara så tydliga, grundläggande och väsentliga som möjligt så att alla kan börja förstå hur fil- och katalogbehörigheter fungerar i GNU / Linux. Det är inte en avancerad guide, så de som redan har erfarenhet av detta ämne kan följa med, för vi kommer att försöka vara tydliga och detaljerade för dem som just har börjat i detta operativsystem, eller de som trots att de har har använt denna plattform under en tid har fortfarande inte så väl lärt sig.

Det första man ska förstå är att behörigheter är uppdelade i tre grupper: ägare, grupp och andra, som representerar åtkomstbehörigheter som kommer att ha ägaren till filen eller katalogen, som kommer att ha en användare som tillhör gruppen som äger den filen eller katalogen, och som kommer att ha resten av användarna av systemet. För att se dessa behörigheter kan vi gå till valfri katalog och utföra följande:

ls-l

Vi ser liknande det vi har i den övre bilden av det här inlägget, där vi har information representerad i flera rader och kolumner. Det senare visar oss ungefär som -rw-r - r– 1 rotrot 164 11 november 2014 xinitrc, och det vi ser bra till vänster är vad som intresserar oss mest för att börja förstå hur vi kan hantera behörigheter. Den första kolumnen visar oss 10 mellanslag, var och en med olika betydelse beroende på om den är upptagen av:

• b: blockera enhet
• c: karaktärsenhet (till exempel / Dev / tty1)
• d: katalog
• l: symbolisk länk (till exempel / usr / bin / java -> / home / program / java / jre / bin / java)
• p: namngivet rör (till exempel / proc / 1 / kartor)
• - tillstånd har inte tilldelats
• r: läsning
• w: skriva
• x: utförande

D kommer bara att finnas i det första utrymmet med början från vänster, och det betyder att det aktuella elementet är en katalog, så om det utrymme upptas med bindestreck «-» står vi framför en fil. Senare, de kommande nio utrymmena är indelade i tre grupper om tre, och ordningen är alltid följande: rwx, som representerar skriv-, läs- och exekveringsbehörigheterna för ägaren, gruppen respektive de andra (andra).

Följande är ett nummer som visar oss antalet länkar till den här filen eller katalogen, en siffra som ofta är 1, ibland kan det vara 2 och ett fåtal, åtminstone har det ett annat nummer. Det spelar ingen roll för tillfället, eller åtminstone är det inte viktigt för vårt syfte att bemästra filbehörigheter i Linux, så låt oss fortsätta med nästa fält eftersom detta intresserar oss eftersom den 'root' som vi ser där betyder att den är ägare av den här filen, och "root" som vi ser i den fjärde kolumnen innebär att filen också tillhör gruppen "root". Därefter representerar fälten som följer inodstorleken, datumet och namnet på filen eller katalogen.

Med denna information i åtanke kommer vi att kunna börja förstå vad som följer, vilket är numerisk nomenklatur för behörigheter, något mycket typiskt för GNU / Linux, BSD och andra * nix-system. Dessutom hjälper den här nomenklaturen oss att snabbt ändra filbehörigheterna med kommandot chmod, och det är vad vi kommer att se i ett annat inlägg men för tillfället kan vi fokusera på följande: Läsbehörighet innebär att vi kan se innehållet i filen eller katalogen, skrivning betyder att vi har tillstånd att ändra filen eller katalogen och körningstillstånd innebär att vi kan köra filen eller, om vi står framför en katalog, att vi kan söka i den. (det vill säga gör "ls"). Detta förklarar varför de grundläggande filerna i systemet, till exempel / usr /, / usr / bin eller / usr / lib har exekveringsbehörighet aktiverad men inte skrivbehörighet utom för ägaren, eftersom detta kan alla användare köra alla kommandon men gör modifiera eller radera inte någonting förrän vi får dessa behörigheter eller blir "root" genom kommandot "su".